Nu är Digiteket igång!

Gå till digitek.se och prova själv. Digiteket är bibliotekspersonalens plats för digitalt lärande och en del av projektet Digitalt först med användaren i fokus.

I Digiteket kommer du och dina kollegor hitta utbildningar och artiklar som ska stötta både oss som arbetar på biblioteken och våra besökare att bli mer digitala. Digiteket blir både en kunskapsbank och guide genom den stundvis snåriga digitala världen.

Tal vid riksdagens öppnande av Jonna Bornemark.

[V]i tänker så lätt på kulturen som något vi kan roa oss med när alla de basala behoven är tillfredsställda. Lite grädde på moset på fredagskvällen. Men utan kultur vet vi inte vad vi ska äta, hur våra hus ska se ut eller vad det är att vara människa. Kulturen är inte grädde på moset det är själva tallriken som moset ligger på.

Högtidstal av Jonna Bornemark, Professor i filosofi på Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola.

Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter

Kära folkvalda, det här talet är särskilt riktat till er.

Det finns en fråga som har smugit sig på oss långsamt, nästan obemärkt. En grundläggande fråga om hur vi organiserar samhället, och vilken sorts människor vi förväntar oss att samhället byggs av. Den har kanske först och främst blivit brännande i diskussionen om hur vi organiserar offentliga verksamheter. Jag tänker på debattartiklar som den psykologen Minna Forsell skrev i Aftonbladet: ”Vården är omänsklig, bränner ut sin personal” var rubriken. Och hon är inte ensam. Vi kan fråga oss om det är något i själva organiseringen av till exempel vården som har blivit människofientlig.

För det har hänt något märkligt. Långsamt har syftet med verksamheterna förskjutits, från att till exempel inom äldreomsorgen handla om att vårda de äldre till att vårda register och checklistor genom att följa manualer. Det har blivit viktigare att fokusera på vad det står i papprena än att fokusera på de äldre. Det här är en till synes oskyldig glidning, alla papper är ju där för att det ska bli så bra som möjligt för den äldre. Säkerställa att de får den omsorg de ska ha och inte vara utsatta för personalens godtycke. Men det är en glidning som i längden får ödesdigra konsekvenser. Kvalitetsarbetet tar plats i papprena, inte i verkligheten. Och det gör att någon utanför verksamheten ska säkerställa kvaliteten, inte de som är på plats, de ska bara lyda order. På så sätt har vi skapat ett system som ger allt mindre plats för ett professionellt omdöme. Den där förmågan att i just den här unika situationen, handla på bästa möjliga sätt. Undersköterskan som förstår när en dusch av en dement person blir ett övergrepp och när den kan genomföras. Den där kunskapen som aldrig kan generaliseras och skrivas ner i regler för att verkligheten alltid är rikare och mer mångfacetterad.

Sverige är bra på ett rationellt organiserande. Det är bra. Det kanske till och med är en svensk grundvärdering? Vi ordnar, kontrollerar och granskar tillvaron. Men har kanske denna styrka också en baksida? Bidrar den kanske till att vi skapar ett system som inte kan ta tillvara på ett professionellt omdöme? En överdriven, pedantisk rationalisering utgår från att allt går att stoppa in i ett antal färdiga boxar, men livet är rörligt, ständigt lite annorlunda och specifikt – och det är just denna känslighet inför det levande som omdömet har, men inte manualen.

Och det här problemet gäller förstås inte bara inom äldreomsorgen. Idag vittnar läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, lärare, arkitekter, journalister, jurister, snickare, tjänstemän, mellanchefer, kvalitetsgranskare och väldigt många fler yrkesgrupper om ett växande problem. Jobbet blir tömt på mening när det allt mer handlar om att mata pappersapparaten och där bara det mätbara blir synligt.

För kanske har vi satt datorns intelligens som ideal och därmed glömt bort vad en människa kan? En dator är fantastisk på att räkna, och den artificiella intelligensen är och kommer bli fantastisk på problemlösning. Men den har inget omdöme. Den kan inte stå inför en komplex värld och fråga sig vad som är viktigt. Den har alltid redan sina mål färdiga. Med svällande räknande och problemlösande muskler bli behovet av omdöme skriande. Vi behöver utveckla det mänskliga, inte avveckla det. Förmåga till omdöme finns i varje människa, jag undrar om det är en dold kunskapsbank som vi glömt använda oss av?

Men omdöme är förstås svårt, människor går fel så ofta. Och vi har gjort felet att tro att omdöme är något strikt individuellt, att det hör till ett subjektivt tyckande, istället för att tänka på det som något som vi skapar tillsammans, något vi kan odla eller sätta krokben för. Att odla förmågan till omdöme på en arbetsplats gör vi inte genom att ha en workshop för att hitta en verksamhets fem ledord. Det brukar mest resultera i floskler. Istället sker det genom att svåra och konkreta situationer hela tiden tas upp till diskussion, vilket är motsatsen till en tystnadskultur. Vårt gemensamma omdöme kan vi utveckla genom att prata om konkreta svåra situationer med personer med olika erfarenheter. Olikheter, till exempel olika kulturell bakgrund, är en rikedom som gör vårt gemensamma samtal rikare och där det förgivettagna kan bli synligt. Det är när vi är allt för lika varandra som omdömet kan bli allt för smalt och allt för självklart, och det är då fördomar får fäste.

Jag undrar om inte vår oförmåga att ta tillvara det mänskliga inom till exempel organiseringen av offentlig sektor, det jag kallar pedantisk rationalisering, hänger ihop med en rad andra frågor. Har vi odlat ett tankesätt där en viss idé om effektivisering övertrumfar allt? En effektivisering som inte har tid att lyssna på det levande. En effektivisering som utgår från att naturen är till för oss att utnyttja. Men när vi i en sådan anda har utnyttjat naturen, fick vi en klimatkris. När vi har utnyttjat djuren, fick vi en djurindustri där djuren bemöts som redan dött kött. När vi idag utnyttjar människan ser vi växande utmattning och psykisk ohälsa. Ett snävt fokus på effektivitet är inte effektivt eftersom det inte förstår sig på det levande.

Men om vi nu ser brister i den kultur vi tillhör, hur ändrar vi på oss? Hur bearbetar vi problem i våra svenska värderingar? Det fantastiska är att vi har en hel sektor som sysslar med det här. Som synliggör det vi glömt, undersöker vad en människa och ett samhälle är, och som ständigt försöker tänka nytt. Men det är en sektor som inte ”löser problem” i effektivitetens namn, utan funderar över hur de där problemen uppstått och hur de kanske sitter djupt i vår kultur. Jag tänker på kultursektorn. Kanske den mest missförstådda delen av vårt samhälle. För vi tänker så lätt på kulturen som något vi kan roa oss med när alla de basala behoven är tillfredsställda. Lite grädde på moset på fredagskvällen. Men utan kultur vet vi inte vad vi ska äta, hur våra hus ska se ut eller vad det är att vara människa. Kulturen är inte grädde på moset det är själva tallriken som moset ligger på.

Så för att avsluta. Jag har faktiskt en hälsning till er från konstnärer, kulturarbetare och bibliotekarier. En hälsning som också kommer från läkare, fysioterapeuter och undersköterskor; lärare, fritidspedagoger och förskolelärare; arbetsförmedlare, socionomer och utredare; planerare, kommunikatörer och statistiker. De hälsar: Lita på vårt professionella omdöme. Tro inte att allt kan mätas, kräv inte siffror för att något ska vara verkligt. Empati till exempel finns, men kan inte mätas. Tro på att det finns kloka, tänkande människor hela vägen ut i samhället, och uppmuntra nya vägar för att öka omdöme och klokskap.

Det kan nog kännas svårt idag. Men att inte tro på omdömet är att inte tro på människan.

Pensionärer lär sig mer om den digitala världen med “Mer digital”.

Nu är Filipstad på tur. Region Värmlands projekt Tillgänglig Digitalt genomför inspirationskvällar i samarbete med Filipstads kommun.

Pensionärer lär sig mer om den digitala världen med

Filipstads kommun bjuder in de som är 65 år eller äldre till ett av tre tillfällen där de får lära sig mer om och inspireras av det digitala samhället. Elever i årskurs 7 och 8 kommer hjälpa till att lära ut till deltagarna.

Grundläggande utbildning i digital teknik i Munkfors

Vill din organisation också sprida Tänk säkert-kampanjens budskap under månaden?

Tekniken underlättar vardagen för oss på många sätt. Men vi glömmer lätt bort att livet på nätet innebär nya risker och utmaningar. Hur gör du för att ta kontrollen över tekniken, så att du inte drabbas av bedrägerier eller att din viktiga information hamnar i orätta händer?

Hur arbetar ditt bibliotek med att lyfta dessa frågeställningar i lokalsamhället? I oktober sammanfaller eMedborgarveckan (Digidelnätverket) med den Europeiska Informationssäkerhetsmånaden och då passar det ju extra bra att arbeta med detta. Digitalt först med användaren i fokus har därför påbörjat ett samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

MSB har formulerat ett förslag på program som skulle passa bra att arrangera på bibliotek: Tillsammans med funktioner som finns i varje kommun (tex. informationssäkerhetssamordnaren och kommunpolis) kan biblioteken lätt bjuda in till ett program på temat informationssäkerhet. MSB skapar kunskapsunderlag och förbereder deltagarna.

Anmäl intresse via formulär på MSB:s hemsida: https://www.msb.se/…/anmal-din-organisations-deltagande-i-…/

Studiecirklar om grundläggande it-kundskapar i Hammarö bibliotek

Nu bjuder Hammarö bibliotek in sina besökare att delta studiecirklar kring grundläggande it-kundskapar.

Snart öppnar Digiteket!

Digiteket är bibliotekspersonalens plats för digitalt lärande och en del av projektet Digitalt först med användaren i fokus.

I Digiteket kommer du och dina kollegor hitta utbildningar och artiklar som ska stötta både oss som arbetar på biblioteken och våra besökare att bli mer digitala. Digiteket blir både en kunskapsbank och guide genom den stundvis snåriga digitala världen.

Vi öppnar Digiteket torsdagen den 29 augusti och bjuder vi därför in dig till en digital konferens. Vi vill gärna att du och dina kollegor loggar in och gör det nya och uppdaterade självskattningstestet. Ditt bidrag ger oss det underlag vi behöver till vårt arbete att fylla Digiteket med innehåll.

Under konferensen får du träffa några av oss som arbetar med Digiteket. Vi har också bokat spännande föreläsare med kunskap och engagemang i biblioteksfrågor. Vårt mål är att stärka dig som deltar i vårt gemensamma uppdrag att stötta bibliotekens användare att bli mer delaktiga i en alltmer digital värld. Du är varmt välkommen att delta i denna konferens, där du kan chatta med de andra deltagarna och ställa frågor till föreläsarna.

Konferensen sänds på Digitekets youtubekanal och du kan se hela eller delar både live eller i efterhand.

Dag: torsdagen 29 augusti
Tid: klockan 13:00 – 16:00
Plats: via länk i en dator nära dig
Konferensen leds av programledaren och författaren Johanna Koljonen som är med oss som moderator under hela eftermiddagen.

Klockan 13:00

  • Kerstin Olsson
    Projektledare för Digitalt först med användarens i fokus.
  • Anders Ygeman
    Energi och digitaliseringsminister.
  • Mélanie Piedoie & Christoffer Krämer
    Digitekets innehållsredaktion hälsar välkomna och visar runt på Digiteket.

Klockan 14:00

  • Brit Stakston
    Bibliotekens roll när demokratin pressas från många håll.
  • MTM
    Delaktighet och hinder i ett digitaliserat samhälle.
    Tobias Willstedt från Myndigheten för tillgängliga medier samtalar med Eleonor Grenholm, samordnare Digitalt först med användaren i fokus.
  • Oskar Laurin
    Regionbibliotekarie i Stockholm pratar om folkbibliotek och digitalisering.

Klockan 15:00

  • Wikipedia
    Tore Danielsson från Wikimedia Sverige samtalar med Eleonor Grenholm, samordnare Digitalt först med användaren i fokus.
  • Mélanie Piedoie & Christoffer Krämer
    Vi får en uppdatering om vad som händer på Digiteket under eftermiddagen.
  • David Lankes
    Director of the School of Library and Information Science at the University of South Carolina.
    The Necessity of Continuous Learning in Librarianship.

 

Digital hjälp öppnar historiskt kulturskatt

Nu kan allmänheten söka närmare 25 miljoner olika tidningssidor ända från 1600-talet till nutid hos Karlstads stadsbibliotek.

”Först kunde man bara nå den på plats i Stockholm för att söka efter gamla tidningsartiklar, men tack vare avtalet har vi nu tecknat en prenumeration så att allmänheten här kan komma och söka i databasen”, säger bibliotekarie Anna Nilsson.

Kulturskatt i databasform – tidningar från 1600-talet sökbara på biblioteket

Detta är en låst artikel. Logga in eller bli prenumerant för att fortsätta läsa. Läs plus i 90 dagar för endast 90 kr! Därefter ordinarie pris 99 kr/månad.Du kan när som helst avsluta din prenumeration snabbt och enkelt online.

Programmera mera – med Karin Nygårds

Skaparverkstan i Arvika bibliotek gästas av Karin Nygårds. Känt från TV programmet Programmera mera.

Konferens om samverkan för digital delaktighet

Här är några bilder från konferens om samverkan för digital delaktighet som Region Värmland hade möjlighet att ordna den 3 juni 2019. Presentationer och annat material publiceras här inom kort.

BilderProgramEnkät

INTRODUKTION

Inledning på dagen Mats Löfberg
Digitala inspirationsdagar – Mer Digital

Presentation
Mats Löfberg
Region Värmland
Bibliotekens roll i digitaliseringens tjänst

Presentation
Heiko Bubholz
Region Värmland
Grundläggande betaltjänster Pernilla Gälldin
Länsstyrelsen

DIGITAL TRANSFORMATION

Säkra medborgarnytta och välfärd med digital förändring

Region Västerbotten berättar om utbildning kring den digital transformation

Presentation
Andreas Skog
Region Västerbotten
Tjänstedesign = Användardriven design av tjänster  

Utveckla verksamheten med hjälp av metodstöd för tjänstedesign. Samskapa innovativa lösningar tillsammans med sina användare.

André Szeles
Experio Lab
Hållbar samverkan för delaktighet i en digital tid

Presentation
Britta Sandblom
Sambruk

SAMVERKAN OCH GODA EXEMPEL I VÄRMLAND

Goda exempel på digital samverkan

Låt dig inspireras av goda exempel som redan idag genomförs i Värmland

Maria Granader
Eda kommunAnnelie Lindberg
Torsby kommun
Workshop: Former för samverkan Gruppvis